Utseendefunderingar i mobilperspektiv

 
Nu är det nämligen så att jag i större delen av mitt liv varit väldigt hård mot mig själv vad gäller mitt utseende och det har visat sig i efterhand att jag många gånger haft fel. Det är inte så att jag varit hård i bemärkelsen sminka sig varje dag, ha snygga kläder jämt, träna och sluta äta, utan mer bara inte tyckt om mig själv pga utseendet. ( jag tycker ju om andra kvaliteer givetvis men utseendet har varit ett problem)
Det jag menar är att jag har kunnat uppleva att jag varit tjock/ ful etc vid ett tillfälle och flera år senare då jag tittat på bilder upptäckt att jag inte alls var det. 
Nu på senare tid har det dock varit tvärtom: jag har sedan förlossningen gått och trott att jag ser ut som vanligt och klämt på mig alldeles för små kläder för att sedan upptäcka ( via bild och film) att dubbelhakan fortfarande är kvar och att jag faktiskt ser ganska gravid ut.... jaja så får det väl vara. Nu. För ett tag då.
 
 
 
 
Det som verkar vara "problemet" med mig är att jag inte nöjer mig med det lilla. Jag nöjer mig inte med att jag vet att John älskar mig och tycker att jag har en rolig, bra personlighet och att vi har mkt gemensamt. Det är ju givetvis en förutsättning för den kärlek vi har, men jag vill verkligen vara allt. Jag vill vara den person som han tycker är snyggast i hela världen ( och om han tycker det duger det ändå inte) då vill jag vara den jag tycker är snyggast fast med mina förutsättningar såklart. Och det är jag inte. Än.
 
En sjuk grej jag har tänkt på är att jag exempelvis vill vara snygg även i de fula vinklarna på telefonkameran😂 Ni vet, de där vinklarna man får till när man råkat trycka igång kameran mot sig själv och är helt ovetande..... ( se det horribla exemplet ovan) Det känns som att vissa blir det, eller har jag fel? 
Hur ser ni ut där? Kan inte ni skicka bilder på er själva i fb inlägget taget ur detta perspektiv? Skulle va så sjukt kul!😂🤣
 
Det är mkt jag kommer att åtgärda via plastik- kirurgi om inte allt för länge. Dels ett fåtal saker som jag har velat göra sedan 12-13 års ålder ( som handlar om näsa och födelsemärken) men det mesta handlar om att få återställa kroppen efter alla graviditeter. Jag skäms för att jag vill göra det eftersom jag går emot tanken med att sprida normala kvinnliga kroppsideal till kommande generationer men jag vill så gärna göra det. Jag kan inte lära mig tycka om detta. Tro mig, jag har försökt!
Jag kommer givetvis att göra så mkt jag kan själv utan ingrepp  vad gäller vikt och träning, men "vissa saker" som hänger på grund av uttöjt skinn etc är svåra att göra ngt åt på egen hand. Sedan kan man ju faktiskt få problem invärtes som är mkt viktiga att göra ngt åt för livskvaliten, men det har inte visat sig än om det är behövligt eller inte.
 
Jag vill bara komma tillbaka till mig själv och min gamla kropp igen, fast lite finare, lite bättre👌🏻🤣
 
 
 
Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: