Besviken

Jag är så besviken över den här sommaren. Jag är besviken på hela Michells första år kan man säga. Allt på grund av något så onödigt som denna vattenskada.
Den har satt allt på sin spets och verkligen testat psyket både en och två gånger. 
 
Snart är föräldraledigheten och semestern över och jag är långt ifrån redo och utvilad, jag är helt slut och körd i botten. 
 
Vi har nu fått flytta tillbaka till lägenheten men jag känner ingen glödje över det längre. Allt är smutsigt och skitigt och oklart och inte barnsäkrat på långa vägar. Jag är så trött att jag knappt orkar ta tag i tvätten.
 
Inte en enda resa har vi lyckats göra tillsammans hela familjen, John jobbar och har jobbat hela tiden. Zz top konserten blir inte heller av.
 
Jag orkar bara inte ta emot besvikelse efter besvikelse längre nu bestämmer jag mig för att skita i det här. Jag bryr mig inte längre om att försöka hålla ihop allt och alla och styra och sköta allt. Nu tar jag semester precis som jag blivit lovad så får det se ut hur som hellst här hemma för jag kommer ändå inte att vara här. Jag åker iväg själv så får John hålla ställningarna istället
 
Hoppas alla andra har kul iallafall 
1 Evelina Lindberg skriven

Men älskade vän!❤ önskade jag kunde hjälpa dig! Men du behöver vila så fet låter klokt att släppa allt. Vad spelar det för roll, huvudsaken är att du mår bra! / Susanne

Svar: 💕💕
Linn Rebecka Lagnemyr

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: